Live strömning: SOPHIE & SOFIJA

fredag 21.1.2022 19.00 ABONNEMANGSKONSERT
YouTube
Platina våren 2022 Silver våren 2022
fredag 21.1.2022 19.00 YouTube
Platina våren 2022 Silver våren 2022

Tapiola Sinfoniettas konserter är inställda t.o.m. den 31. januari 2022 på grund av corona begränsningar.
Sophie & Sofija’ konserten  ska strömmas på Tapiola Sinfoniettas YouTube kanal. Att se konserten är gratis

Tysken Christoph Altstaedt debuterar som dirigent för Tapiola Sinfonietta. Han har tidigare gästspelat i Finland vid Operafestspelen i Nyslott samt vid Nationaloperan..
Wiens filharmonikers solofagottist Sophie Dervaux är huvudperson i Sofija Gubaidulinas intensiva konsert, i vilken fagottisten ställs mot cellons och basens mörkt färgade ensemble.

Bachs underbara fuga ur samlingen Das musikalisches Opfer spelas i ett egensinnigt orkesterarrangemang av Anton Webern. I schweizaren Arthur Honeggers fjärde symfoni ’Deliciae Basilienses’ upplever vi de nya och hoppfulla stämningarna efter det andra världskriget.

Tapiola Sinfonietta informerar kunder på veckan 2 om återbetalning vid meddelande.

Artister

Program

Johann Sebastian Bach

Fuga (2. Ricercata) a 6 voci, orkestrering av Anton Webern

I maj 1747 besökte Johann Sebastian Bach sin son Carl Philipp Emanuel i Potsdam, där denne arbetade vid Preussens musikaliskt aktiva kung Fredrik II den Stores hov. Under besöket gav kungen ett tema han komponerat till Bach och bad honom att improvisera över det. När Bach hade återvänt till Leipzig komponerade han ännu under samma år utgående från det kungliga temat samlingen Musikalisches Opfer (Musikaliskt offer), som hör till hans kontrapunktiska mästerverk. Samlingen består av två Ricercare-satser i fugaform (en tre- och en sexstämmig) samt tio kanon-satser och en triosonat. Bach skrev inte ut besättningen, men verket kan framföras både på klaviatur och som kammarmusik; triosonaten är ändå skriven uttryckligen för flöjt, violin och basso continuo.

Samlingens sexstämmiga fuga hör till höjdpunkterna av Bachs kontrapunkt. I temat fäster man uppmärksamheten vid den speciella profilen med den nedåtgående kromatiska skalan i mitten. Fugan intresserade även Anton Webern, en av modernisterna i andra Wienskolan, och han arrangerade verket för orkester år 1935. Enligt egen utsago ville han med arrangemanget göra det enligt honom abstrakta verket tydligare och avslöja förhållandet mellan verkets olika motiv.

Till de speciella dragen i Weberns arrangemang hör uppspjälkandet av temat och motiven bland flera instrument; till exempel deltar redan i den åtta takter långa presentationen av temat i tur och ordning trombon, valthorn, trumpet, valthorn, trombon, valthorn och trumpet (tillsammans med harpa). Även i fortsättningen är det nästan uteslutande blåsarna som spelar temats toner medan stråkarna presenterar olika motmotiv. Den pointillistiska strategin som växlar från instrument till instrument ger Weberns arrangemang en spännande fragmentarisk eller kalejdoskopisk känsla, som är karaktäristisk även för många av hans egna verk. I slutet knyter han ihop trådarna genom att lyfta musiken till ett ståtligt klingande fortissimo.

Kimmo Korhonen

Sofija Gubaidulina

Fagottkonsert

Arthur Honegger

Symfoni nr 4 A-dur ‘Deliciæ Basilienses’

Arthur Honegger, av schweiziskt ursprung men född och bosatt i Frankrike, blev strax efter första världskriget känd som medlem i den unga franska tonsättargruppen Les Six. Med den ”adjungerade” medlemmen Jean Cocteau i spetsen gick man till storms mot de senromantiska och impressionistiska idealen. Men för Honegger stod det snart klart att Les Six inte var hans andliga hemvist. Han drog sig ur gruppen och gick in för att skapa sin egen seriöst färgade musik, där tysk tyngd och allvar förenas med en harmonikänsla som brukar uppfattas som fransk. Han är bäst känd för sina mäktiga nybarocka oratorier; en annan tyngdpunkt utgör hans fem symfonier.

Den fjärde symfonin – också kallad ”Deliciae Basilienses” (Basels fröjder) – skrevs hösten 1946 strax efter den tredje. Den hade beställts av Paul Sacher, grundaren av Basels kammarorkester och en av 1900-talets viktigaste namn när det gäller beställningsverk. Tredje symfonin (1945–1946), den ”Liturgiska, är musik fylld av krigets tragik. Motsatsen utgör fjärde symfonin, Honeggers ”Pastoralsymfoni” och ett av hans mest harmoniska verk.

Om första satsen (Lento e misterioso – Allegro) har Honegger sagt, att den är det exakta uttrycket för ett speciellt sinnestillstånd. Efter de tunga krigsåren upplevde han en stor befrielse i att sommaren 1946 vistas hemma hos Paul Sacher i Basel. Denna befriande känsla genomsyrar hela symfonin, där de mörka stråken bara återfinns i första satsens långsamma introduktion och i den långsamma satsen (Larghetto). Valthornsmotivet i Larghettos slut är en folkmelodi från Basel. Också i finalen (Allegro) lånar Honegger en basiliensk melodi: i slutet hörs en karnevalmelodi från 1200-talet till trumackompanjemang.

Text: Kimmo Korhonen.

Visa alla konserter