SCHUMANN & SCHUMANN, del 1

torsdag 12.9.2019 19.00 Abonnemangskonsert 1, del 1
25/19/11€, duobiljett 40/30/18€

SCHUMANN & SCHUMANN, del 1

torsdag 19.00 Abonnemangskonsert 1, del 1
25/19/11€, duobiljett 40/30/18€ Esbo kulturcentrum
torsdag 12.9.2019 19.00 25/19/11€, duobiljett 40/30/18€ Esbo kulturcentrum

Säsongens två öppningskonserter bjuder på renaste romantik. De ursprungliga framförandeinstruktionerna i Schumanns symfonier kommer helt säkert till sin rätt när Sir Roger Norrington ställer sig framför orkestern. Efter konserterna hör vi kammarmusik av Clara Schumann, en av sin tids främsta pianister, och firar att det har gått 200 år sedan hennes födelse.

Schumann & Schumann, del 1: tor 12.9.2019 kl. 19
Schumann & Schumann, del 2: fre 13.9.2019 kl. 19

Artister

Program

Robert Schumannn

Robert Schumann: Symfoni nr 1 B-dur op. 38 "Vårsymfonin"

Skisserna till Schumanns första symfoni blev klara under fyra dagar i januari 1841, orkesterpartituret en knapp månad senare och den sista mars dirigerade hans nära vän Felix Mendelssohn verkets uruppförande för en entusiastisk publik i Leipzig.

Inspirationen till B-dursymfonin kom ur Adolf Böttgers vårliga dikt, och Schumann övervägde att namnge symfonins satser ”Vårens antågande”, ”Kväll”, ”Glada lekkamrater” och ”Vårens blomning”. Trots att han övergav tanken är B-dursymfonin allmänt känd som Vårsymfonin och verkets friska och hoppfulla stämning motsvarar undertiteln väl.

Schumann gav gärna sina symfonier en motivisk fasthet. Kärnmotivets roll i B-dursymfonin får den första satsens inledande bleckblåssignal, som förekommer som motivisk grund även i huvudtemat i den första satsens snabba avsnitt samt i den andra, långsamma satsens huvudtema. Den centrala rollen i Scherzot har å andra sidan ett tema, som är en variation av ett motiv som presenterats i slutet av den långsamma satsen. Schumann har utvidgat Scherzot genom att införa två olika trioavsnitt, vilket ger helheten en rondokaraktär i formen A-B-A-C-A. Finalen är åsväl energisk som lätt, och Schumanns ursprungliga tanke på ”vårens blomning” känns inte alls främmande.

Förkortad från Kimmo Korhonens text

Robert Schumann

Robert Schumann: Symfoni nr 2 C-dur op.61

Då Schumann i december 1845 började göra skisser för sin C-dursymfoni hade han knappt repat sig från ett nervsammanbrott föregående år. Renskrivningen av partituret inleddes i februari 1846 men räckte ända till oktober. Schumanns nära vän och gynnare Felix Mendelssohn dirigerade symfonins premiär i Leipzig i november samma år.

Verkets första sats öppnar med en ädelt klingande introduktion i vilken men kan uppfatta influenser av den av Schumann beundrade Bach. I introduktionens början strömmar en lugnt flödande kontrapunkt omkring bleckens signalartade motiv, men senare försnabbas tempot och leder slutligen till huvudsatsen. Denna är, enligt Schumanns ord, fylld av andens motstånd och är i sin kamp målmedveten och livskraftig. Scherzot står för ovanlighetens skull redan som andra sats och är en schumannsk version av Mendelssohns fartfyllda scherzostil. Satsen innehåller två trion. Den långsamma satsen hör till Schumanns mest känsloladdade skapelser och domineras av sin inledande melodi. Melodins uppträdanden skiljs åt av partier av övergångskaraktär.

Symfonins heroiska kamp, andens seger över materien, fullbordas på ett strålande sätt i finalen. Satsen brusar fram med oåterhållen energi och bryter samtidigt den traditionella sonatsatsens former med att låta genomföringen gå över i en omfattande coda av synteskaraktär. Sidotemat är en variant av den långsamma satsens huvudtema, och under slutsidorna stiger även introduktionens signalmotiv fram, precis som i avslutningarna i första satsen och scherzot.

Förkortad från Kimmo Korhonens text

Efterspel i Tapiolasalen

ca 21.00

Kammarmusik av Clara Schumann

Susanne Helasvuo, violin
Janne Aalto, cello
Emil Holmström, piano

Clara Schumann: Pianotrio g-moll op. 17

Tjänster

Visa alla konserter