SAINT-SAËNS

fredag 10.1.2020 19.00 abonnemangskonsert 1
Utsåld Esbo Kulturcentrum
Platina 2020-2021 Silver 2020-2021
fredag 10.1.2020 19.00 Utsåld Esbo Kulturcentrum
Platina 2020-2021 Silver 2020-2021

Alexandre Kantorow, som har titulerats pianots unge tsar, återvänder tillsammans med sin far och Tapiola Sinfoniettas hedersdirigent Jean-Jacques Kantorow. De fortsätter serien med framföranden av Saint-Saëns samtliga pianoverk. Förutom fransk romantik får vi även höra Schuberts femte symfoni, hans hedersbetygelse till Mozart.

UTSÅLD

 

Artister

Program

öppen generalrepetition

10.00-13.00

Morgonen före flera säsongskonserter kl. 10.00-13.00 är det generalrepetition där orkestern förbereder sig inför kvällens konsert tillsammans med dirigenten och solisterna. Presentation i foajén kl. 9.50. Inträdet är fritt.

Camille Saint-Saëns

Pianokonsert nr 1 D-dur op. 17

Camille Saint-Saëns kom att på ett avgörande sätt röja väg för den franska symfonin och konserten. Så saknar exempelvis hans första pianokonsert betydande franska förebilder.

Saint-Saëns' första pianokonsert i D-dur är komponerad år 1858. Enligt tonsättaren är pianokonserten
"inspirerad av skogarna i Fontaineblau" men han har inte kommenterat detta uttalande. Det kan tänkas referera till valthornens jatkfanfarer i första satsens inledning, som återkommer också i samma sats huvudperiod och i finalen.

Med undantag för den långsamma inledningen följer konserten en normal tresatsig konsertmodell. Den energiska öppningssatsen följs av en värdigt stegande långsam sats vars intressanta särdrag är pianots pärlande kaskader. Dessa har rentav ansetts förebåda impressionismen i Ravels Jeux d´eau (Fontän), komponerad 1901. Även i övrigt är verkets pianosats skrivet i en stor stil med arpeggion och löpningar. Som motvikt till den långsamma satsen är finalen energisk och ljus, rentav humoristisk.

Förkortad från Kimmo Korhonens text

Camille Saint-Saëns

Allegro appassionato för piano och orkester op. 70

Mitt under den mest hetsiga romantiken bevarade fransmannen Camille Saint-Saëns i sina verk alltid balansen, rimligheten och den klara formdisciplinen som sina dygder. Saint-Saëns prövade mångsidigt olika verkgenrer från opera till symfonier och småskaliga verk. Han gjorde ett betydande arbete även som tonsättare av konserter, en genre inom vilken han var den centrala gestalten i 1800-talets franska musik. Han komponerade tio egentliga konserter – fem för sitt eget instrument pianot, tre för violin och två för cello – och därutöver skrev han en mängd mer småskaliga solistiska verk.

Till dem hör Allegro appassionato för piano och orkester (inte att förväxla med stycket med samma namn för cello och orkester op. 43), som Saint-Saëns färdigställde under toppen av sin karriär år 1884. Det är ett ganska kort stycke, som kanske inte är så ”stormigt” (appassionato) som titeln ger anledning att tro – det är inte en skummande krafturladdning likt till exempel Beethovens Appassionata-sonat. Saint-Saëns verk har ändå en egen energisk laddning, men samtidigt även chopinliknande eleganta figurer och lyriskt känsliga vändningar.

Förkortad från Kimmo Korhonens text
Översättning: Sebastian Djupsjöbacka

Franz Schubert

Symfoni nr 5 B-dur

Av Schuberts tidiga symfonier är den femte den mest omtyckta. B-dursymfonin har blivit till i de klassiska förebildernas, särskilt Mozarts anda. Redan förhållandet mellan satsernas tonarter ger en bild av dess harmoniska klassicitet: mellan yttersatserna i huvudtonarten ligger mellansatsen i subdominanten (Ess-dur) och menuetten i parallelltonarten (g-moll). Också satsernas längd motsvarar väl den klassiska traditionen.

Till skillnad från de fyra tidigare symfonierna börjar B-dursymfonin inte med en långsam introduktion. Den ersätts med fyra introducerade takter som liksom lyfter ridån från det därpå följande huvudtemat. I genomföringen använder Schubert material från introduktionstakterna. Repetitionsdelen inleds överraskande i subdominanten (Ess-dur), något som Mozart ibland praktiserade, t.ex. i den för pianister välkända "lätta sonaten för nybörjare" (C-dursonaten KV 545).

Den långsamma satsen börjar med ett motiv som är ett av Schuberts allra vackraste. Det är som ett mozartskt varmt leende men visar också djupare dimensioner längre fram. Menuettens tonart för tanken till motsvarande sats i Mozarts sena g-mollsymfoni och också tematiken har vissa likheter. Den energiska finalen inleds med ett haydnskt smittande tema som är lånat ur operan Die vierjährige Posten, som Schubert hade skrivit ett år tidigare.

Förkortad från Kimmo Korhonens text

KVARSITTNINGEN

ca 21.00

Tjänster

Visa alla konserter