LJUSSTRÅLAR

fredag 17.12.2021 19.00 Abonnemangskonsert
Från 29/23/12 € + bokningsavgift. Biljettförsäljningen inleds 9.8.2021. Esbo kulturcentrum

Sebastian Hilli, som hör till de främsta bland de unga finländska tonsättarna, har jämfört sitt verk Peach med en varm sommardag och de overkliga stämningar av behag och pirr som fyller kroppen. I sångsviten Émilie, som är utarbetad ur Kaija Saariahos opera med samma namn, fördjupar sig den holländsk-amerikanska sopranen Katharine Dain i 1700-talsvetenskapskvinnan Émilie du Châtelets inre funderingar. 

Konserten avslutas med den sena barockens stora franska mästare Jean-Philippe Rameaus ”lyriska tragedi” Les Boréades, ur vilken Ryan Bancroft har skapat av mångfacetterad orkestersvit. 

Artister

Program

Öppna generalrepetitioner 4

Öppna generalrepetitioner i Tapiolasalen kl. 10-13.
Biljetter från 5 €, Lippupiste.
Biljettförsäljningen inleds 9.8.2021

Konsertpresentation

Konsertpresentation i Tapiolasalen kl. 18.15.-18.35.
Kimmo Korhonen presenterar kvällens konsert.

Sebastian Hilli

Peach

Kaija Saariaho

Émilie-sångsvit

Jean-Philippe Rameau

Svit ur operan Les Boréades, sammanställd av Ryan Bancroft

Jean-Philippe Rameau (1683–1764): Svit ur operan Les Boréades

Jean-Philippe Rameaus karriär och produktion är strikt tudelad: under sin tidiga period koncentrerade han sig nästan enbart på klaververk, men från 1733 övergick han till att skriva operor och balettoperor. I dem utvecklade och förnyade han den modell som skapats av den föregående store franske mästaren Jean-Baptiste Lully och avancerade snabbt så långt att han redan under 1730-talet blev föremål för en tvist mellan lullisterna som vårdade minnet av Lully och sina egna anhängare rameauisterna. Några decennier senare, åren 1752–54, hamnade Rameau på nytt i hetluften när han uppfattades som symbol för den ålderdomliga franska operatraditionen i ”buffonistkriget” mellan Rameaus och den italienska komiska operans anhängare.
Det sista av Rameaus nästan 30 scenverk var operan Les Boréades. Länge trodde man att verket skrevs det år Rameau dog, men enligt senare rön fullbordades verket redan 1763 och det repeterades för uppförande i april samma år. Ändå förblev Les Boréades ouppfört. Som orsaker har anförts bl.a. uppförandetekniska svårigheter, fransmännens förändrade musiksmak samt att man såg samband mellan verkets intrig och frimurarorden, som då betraktades som skrämmande liberal. Efter Rameaus död glömdes verket bort och återfanns först på 1950-talet. Men det första scenuppförandet lät vänta på sig till sommaren 1982, då verket sattes upp i Aix-en-Provence.
Berättelsen i Les Boréades utspelar sig i det forntida kungadömet Bactria, och det centrala elementet är en kärleksaffär mellan drottning Alphise och den ädle främlingen Abaris. Problemet består i att drottningen enligt gammal hävd måste gifta sig med en av nordanvindens gud Boreas söner, dvs. Boreaderna. Efter många förvecklingar får berättelsen ett lyckligt slut när Apollo avslöjar att han har fått ett barn tillsammans med Boreas nymfdotter. Det barnet är Abaris som därmed befinns vara högvälboren nog att ingå äktenskap med Alphise.
Operans många instrumentalavsnitt visar att Rameau var en av det orkestrala tänkandets tidiga mästare. Hans lyhörda inställning till orkesterns medel visar sig bl.a. i att han har tagit med ett på den tiden relativt nytt instrument i orkestern, dvs. klarinetten (vars stämmor visserligen är valbara). Ändå är musiken i Les Boréades inte enbart ett orkestralt fyrverkeri utan intensivt och imponerande också för de övriga elementens del.

Kimmo Korhonen
Översättning: Anna-Lisa Holmqvist och Björn Eklund

Tjänster

Visa alla konserter