BACH MATERIA

torsdag 21.10.2021 19.00 Abonnemangskonsert
Från 29/23/12 € + bokningsavgift. Biljettförsäljningen inleds 9.8.2021. Esbo kulturcentrum

I sina nya verk hämtar Esa-Pekka Salonen och Anders Hillborg inspiration av Bach. Salonens Fog tar avstamp i Bachs E-durpreludium för violin. I Hillborgs verk, i vilket solisten Jonian Ilias Kadesha får möjlighet att improvisera, står Bachs tredje Brandenburgkonsert i bakgrunden.
Ravels känsliga och fina Gåsmors sagor framförs oftast som en orkestersvit med fem satser, men dess förtjusande sagovärld får sitt rikaste uttryck i den hela balettmusiken som nu står på programmet.
Programmet som öser ur Bachs tonvärld och Ravels sagovärld dirigeras av Tapiola Sinfoniettas nya konstnärliga partner Ryan Bancroft.

Artister

Program

Konsertpresentation

Konsertpresentation i Tapiolasalen kl. 18.15.-18.35.
Kimmo Korhonen presenterar kvällens konsert.

Johann Sebastian Bach

Preludium ur partita nr 3 E-dur, BWV 1006

Esa-Pekka Salonen

Fog

Anders Hillborg

Bach Materia

Maurice Ravel

Gåsmors sagor, balettmusik

Maurice Ravel (1875–1937): Gåsmors sagor, balettmusik

Oftast finns det först ett scenverk som kompositören bearbetar till en konsertsvit, men i fallet med Maurice Ravels balett Ma mère l'oye (Gåsmor) gick det tvärtom. Gåsmor skrevs ursprungligen 1908–10 som en svit i fem satser avsedd att spelas fyrhändigt av barn på piano. När verket uruppfördes i Paris i april 1910, var pianisterna sex och tio år gamla. Verket blev så väl mottaget att Ravel följande år orkestrerade det. Orkestreringen i sin tur fascinerade direktören för Paristeatern Théâtre des Arts, som beslöt att låta uppföra verket som balett. Ravel, som just höll på att inleda arbetet på baletten Daphnis et Chloé, insåg snabbt att orkestersviten inte som sådan skulle ha fungerat i en dansföreställning. Därför ändrade han ordningsföljden på de fem ursprungliga satserna, kompletterade dem med två nya satser (Prélude och Danse du rouet) och skrev interludier som sammanband satserna.
Ravel hämtade inspiration till Gåsmor ur klassiska sagor av Charles Perrault, grevinnan Marie-Catherine d'Aulnoy och Marie Leprince de Beaumont. Namnet hänvisar till Perraults samling Contes de ma Mère l'Oye (Gåsmors sagor, 1697). I balettversionen flätas intrigen kring sagan om prinsessan Törnrosa, till vilken episoder ur olika sagomotiv kopplas. Porträttet av prinsessan Törnrosa målas upp i en lyriskt vacker pavane. De följande satserna är i baletten visioner och scener som den goda fen har trollat in i prinsessan Törnrosas drömmar: ett samtal mellan Skönheten (klarinett) och Odjuret (kontrafagott), den sorgsne Tummeliten som irrar i skogen och den med kinesisk anstrykning stiliserade Pagodernas kejsarinna. I den avslutande satsen Le Jardin féerique (Sagoträdgården) vaknar prinsessan Törnrosa upp ur sin dröm och får sin prins.
I Gåsmor har Ravel trollat fram barndomens oskuldsfulla och oförstörda värld. Den låg honom allmänt taget nära om hjärtat - om det vittnar t.ex. operan Barnet och spökerierna - och det känns rentav som om han vore som mest äkta och känslig som tonsättare just då han lever sig in i barnens värld. Kanhända är den bild han på så sätt skapar i sin helgjutenhet overklig, men enastående vacker och charmfull är den i varje fall. Allt fullbordas av Ravels bländande skickliga orkestrering som opererar med subtila nyanser och färger.

Kimmo Korhonen
Översättning: Björn Eklund och Ann-Kristin Schevelew

Konstnärsträff

Konstnärsträff efter konserten i Tapiolasalen.
Arr. Sinfoniettas vänner rtf

Tjänster

Visa alla konserter